Igår var det tårar i ögonen på mig under samayogan. Jag berättade för er och har gjort under de andra klasserna att just nu i mitt liv så är det oro. En oro för det som min far just nu går igenom. Att se en anhörig, någon man älskar och bryr sig om, må dåligt är hemskt. Och det jag kan göra just nu är att finnas till och hjälpa på det viset. Yogan hjälper mig mycket här, att stå så stabilt jag kan medan stormen drar in. Och hjälper mig gör även Ni mina underbara elever <3 Tack för att ni frågar hur jag mår Tack för att ni lyssnar Tack för all er positiva energi och kärlek. Ni är verkligen min YogaFamilj som jag skattar så högt. Danyoham <3